Flygföraren Nils beskriver ett spännande spaningsuppdrag i Norge 1943, under sin tid i det svenska flygvapnet.
| Datum | Ändring |
|---|---|
2022-10-08 |
Första släppet av texten |
2023-10-04 |
Lade till en anteckning om det riktiga datumet efter att ha upptäckt delar av flygdagboken. |
Denna artikel var initialt del i ett manuskript för en bok som skrevs av ett antal Svenska tidigare Caproni-piloter. Orginalmanuskriptet publicerades aldrig öppet. Delar av manuskriptet kom på vägar fram till Mikael Forslund som gjorde en bok med delar av manuskriptet. Boken innehåller inte denna berättelse, men historien om Caproni Ca.313 i Svenska Flygvapnet är rätt intressant och jag rekommenderar starkt Mikael Forslunds Caproni-bok. Boken är skriven på svenska.
Nils var en värnpliktig Caproni Ca.313-pilot i Flygvapnet under andra världskriget.
Kommentar av Carl Holm: Den här artikeln kom inte med i Mikael Forslunds utgåva. Nils berättade att befälet som gav ordern sa att de skulle förneka att någon order givits om det hände något…
Kommentar av Mattias Holm: Nils som var värnpliktig, sa vid tillfälle att han gavs ett tillfälligt officerspass för detta uppdrag. Officerare brukade nämligen behandlas bättre om de blev tillfångatagna.
Datumet
Kommentar av Mattias Holm.
Uppdraget genomfördes en söndag i augusti, 1943. Detta var efter de berömda sabotageaktionerna av tungvattenfabriken den 19e november 1942 och tidigt 1943, men innan den slutgiltiga bombningen av fabriken som tog plats 16e och 18e november. För det exakta datumet, så är det skrivet att det var en söndag i augusti 1943. Söndagar i augusti 1943 är följande: 1a, 8e, 15e, 22a och 29e. Det var bra väder för simning, så det måste varit en varm dag. Det finns historisk temperaturdata från SMHI. Temperaturerna i Vänersborg (inte långt från Såtenäs) var för de relevanta dagarna:
| 07:00 UTC | 12:00 UTC | 18:00 UTC | |
|---|---|---|---|
1 augusti 1943 |
18.6 |
26.8 |
26.4 |
8 augusti 1943 |
15.4 |
15 |
13.4 |
15 augusti 1943 |
12.4 |
18 |
16.4 |
22 augusti 1943 |
17 |
20.4 |
22.2 |
29 augusti 1943 |
9.6 |
17 |
14.8 |
|
Notera
|
Temperaturdata är tillgänglig från SMHI via Creative Commons Erkännande 4.0 SE. |
Så vi kan dra slutsatsen flygningen mest sannolikt hände antingen den 1a augusti eller den 22a augusti. De andra datumen verkar för kalla för att ha soligt väder för simning.
|
Notera
|
Vi, har nyligen upptäckt delar av Nils' flygdagbok. Den säger för 1943-08-01: Spaning mot Norge. Flyger över en amerikansk B-17 Flygande fästing. Mina motorer går dåligt. Måste handpumpa oss fram. Eftersom de 22a augusti är blankt, tror vi nu att detta är datumet. Det var också den varmaste söndagen den månaden. |
Avståndet mellan Såtenäs och Rjukan är 153 NM (283 km), varav 60 NM (111 km) i Sverige och 93 NM (172 km) i Norge. Uppdragets minsta flygavstånd var därmed 306 NM (566 km). Capronin hade en maxfart på 233 knop (430 km/h). Därmed är minsta flygtid för uppdraget 1h 20min (varav 46 minuter i det tyskkontrollerade luftrummet i Norge). Naturligtvis var den riktiga flygtiden längre.
Det är ganska sannolikt att fotona som togs under uppdraget användes för att planera bombningarna den 16e och 18e november. Min farfars bidrag till historien…
Berättelsen
Som berättad och nerskriven av Nils Holm. Redigering av Mattias Holm.
Jag tillhörde en spaningsgrupp som var förlagd på F 7 Såtenäs, med uppgift att spana på marina rörelser på västkusten och på bevakning av den norska gränsen. Det var en söndag i augusti 1943. Vi hade reservtjänstgöring. Det var en underbart vacker dag och vi sökte och fick faktiskt tillstånd att gå ner till Vänern och bada. Det brukade sällan vara utryckning. Vakten underrättades om vår befintlighet.
Efter någon timme kom en ordonnans i full fart och meddelade att vi skulle ut på uppdrag. Ordergivningen var knapphändig. Försvarsstaben hade fått informationer om tyska truppförflyttningar i trakten av Rjukan i Norge och önskade bilder. Vi bestämde att utföra uppdraget på högsta höjd beroende på den extremt goda sikten, vilket väl kan ifrågasättas. Av säkerhetsskäl fick planen inte stå i hangarerna med laddade syrgasflaskor ombord och den syrgas som vi skulle ha fanns i Lidköping. Eftersom det var söndag så var syrgaslagret stängt. Vi beslöt trots detta att flyga på högsta höjd 7.000 m. Max höjd utan syrgas var 5.000 m.
Vi hittade vårt mål och spanaren tog från nosen en serie bilder. När vi svängde och spanaren slängde över kameran till den andra sidan så tuppade han helt enkelt av p g a syrgasbrist och låg sedan sött på golvet. Jag lämnade snabbt målet och svängde österut under brant dykning för att komma ned i tätare luft. Så småningom vaknade spanaren och det var förvånansvärt så pigg han blev när vi talade om för honom att vi hade en Me 109 långt bakom oss och på samma kurs. För säkerhets skull dök vi ned till lägsta höjd och besvärades inte vidare av den.
.jpg)
Vi tog det hela ganska lugnt eftersom vi hade uppfattningen att Me-piloterna i Norge var helt ofarliga. Dom lär ha varit gröngölingar under inflygning på typen. Senare blev dom farligare eftersom Norge användes som rekreationsort för att rehabilitera mentalt ansträngda piloter.
På natten lär ett flygplan ha landat och åter startat på F 7. Rykten cirkulerade att det hade varit en engelsk Mosquito, som hämtat våra bilder. Kanske vi trots allt inte var så neutrala som man försökte inbilla det svenska folket.